Kardemumma

Name:
Location: Sweden

Jag tänker nästan jämt på mat, letar det ideala receptet, planerar måltider och är nyfiken på vad andra äter. Min bokhylla är fylld med kokböcker och ibland läser jag dem som poesi (såväl som poesi, kan tilläggas). Förövrigt har jag två barn och en man som jag är lyckligt gift med.

Tuesday, June 24, 2008

Semesterhälsning från familjen Streptokock

Det är väl typiskt att tre av fyra av oss blir sjuka på vår första semesterdag. Och den fjärde, som inte är sjuk, han är trött. Faktiskt så är det inte så illa med oss sjuka och vi har fått medicin. (Den trötte mannen då - när ska han få vila? I morron kanske?)

Matlagningen är enkel. Det mest sofistiskerade vi gjort är Tinas tonfisksås, som blev grymt populär här. Annars har jag ett litet projekt på gång som tar en del tankekraft på ett ganska angenämt sätt. Det handlar om nyttiga bakterier och ett lustigt sammanträffande är att medicinen vi tar "hindrar bakterien från att bygga upp en normal cellvägg". Antibiotika betyder ju just "mot liv" och just nu är jag tacksam för att det fortfarande fungerar även om det dödar en och annan nyttig bakterie också.

Friday, June 20, 2008

Trevlig midsommar!

Vi har firat enkelt och lugnt. Sonen hade en kompis här och hennes pappa firade också med oss. Barnen byggde en koja på balkongen och förvandlade dubbelsängen till en hoppborg. När det regnade klädde de av sej nakna, skrek på balkongen och slog i balkongräcket för att efterlikna åskan. Så vad menar man egentligen, som småbarnsförälder, när man säger att det var lugnt här? Det har ju inte varit tyst direkt. Jag tänker mer att barnen hade roligt, ingen slog sej och de bråkade inte. Då är det lugnt.

Vi åt ugnsbakad lax som inte blev så märkvärdig som jag tänkt; själva fisken var ok tack vare att jag inte överstekte den i ugnen. Jag läste nånstans att man kan beräkna 10 minuter hög ugnsvärme per 2,5 cm (inch) av laxens tjocklek. Det blev bra så plus någon extra ugnsminut. Digitaltermometer är ju smidigt, men ibland känns det lite onödigt. Jag la laxens skinnsida uppåt och min son tyckte fisken såg ut som orm med granbarr (rosmarin) när den var klar.

Chokladtårtan efteråt var kladdig, väldigt chokladig och god. Jag glömde ta fram vaniljglassen jag köpt. Glass hade varit gott till. Jag gillade den här chokladtårtekakan mycket och påmindes dessutom om körsbär. Det är tid för körsbär nu och jag vill äta fler.

Saras chokladtårta med körsbär

150 g normalsaltat smör (eller ekologiskt + 1 krm salt)
150 g mörk choklad, 70%
4 msk madeira
3 dl körsbärsmarmelad (t ex en burk à 400 g från Den gamle fabrik)
1,5 dl mjöl
1 tsk bakpulver
1 msk vaniljsocker
1 dl kakao
3 ägg

chokladglasyr:
150 g mörk choklad
2 msk smör
2 msk råsocker
2 msk starkt kaffe
(ev 1 msk maderia - mitt tillägg)

garnering:
körsbär (allra finast om man lägger hela på!)
ca 30 g pinjenötter, rostade

Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret, lägg i chokladen och låt den smälta. Rör i madeira och marmelad.

Blanda mjöl, bakpulver, vaniljsocker och kakao. Tillsätt chokladsmeten. Vispa äggen och vänd ner dem. Häll smeten i en smord springform, 24 cm i diameter. Grädda mitt i ugnen i 20 minuter. Låt svalna.

Smält chokladen till glasyren i mikro. Tillsätt smör, socker, kaffe och madeira och rör tills glasyren blir slät. Bred den på chokladtårtan. Garnera med körsbär och pinjenötter.

Wednesday, June 18, 2008

Kvällens utomhusmiddag

Buljongkokt nygrillad kyckling med apelsin hos vänner. Fotot är taget precis före dottern föll nerför stentrappan. Det gick bra, tror jag. Hon klarade sej undan med några skrapsår på näsan och i pannan.

Barnens favoritsoppa

Den här soppan hittade jag på bara för att fjäska för mina barn. Och det lyckades - de älskade den. Den är mild och snäll, men inte alls smaklös.

Jag försöker välja ekologiskt när det går. I min ICA-butik finns massor av "I love eco"-produkter och jag har funderat på hur de är i förhållande till KRAV. Jag har en ond och kanske obefogad känsla av att "I love eco" är ett sätt att kringgå de hårda KRAV-reglerna - kan någon upplysa mej? Har någon skrivit om det?

Barnens favoritsoppa med köttfärs, kokos och blomkål, 4 rejäla port

1 gul lök, finhackad
1 vitlöksklyfta, finhackad
0,5-1 tumstor bit ingefära (min tumme är rätt liten och smal så jag tog en hel...), riven
en bit rotselleri, fint tärnad
1 + 1 msk rapsolja
400 g kalvfärs
1 msk tomatpuré
1 msk mörk soja
ca 2 tsk örtkryddor efter smak
1,5 dl kokosmjölk
8,5 dl vatten
1 hönsbuljongtärning
2 skalade morötter, slantade
1 dl mathavre (okokt), Kungsörnen
ett litet blomkålshuvud, ca 350 g utan stock och blast
0,5 purjolök, skivad
salt, nymald peppar

Värm 1 msk rapsolja i en stor gryta. Fräs lök, vitlök, ingefära och selleri. Lägg lökröran åt sidan och värm resten av oljan. Stek kalvfärsen smulig, rör ner tomatpuré, soja, örtkryddor, kokosmjölk, vatten och buljongtärning. Låt koka upp och lägg i morötter och mathavre. Koka i 12 minuter. Tillsätt blomkål och purjolök de sista 5 minuterna av koktiden. Smaka av med salt och peppar.

För övrigt så tycker jag att livet är roligare igen, och det är inte bara för att min semester börjar nästa vecka. När jag skrev detta kom jag att tänka på Jesus och den gyllene regeln. Visst är det så att om man bemöter andra snällt och vänligt så blir man själv också bemött så. Det är fint, sån vill jag också vara, lite mer jesussnäll. Fast inte mesig.

Wednesday, June 11, 2008

Typ studiebesök fast bättre

Efter att ha smakat en solvarm Vikentomat lovar jag att aldrig mer köpa några spanska eller holländska besprutade tomater, även om de är billigare. Jag ska också titta mer efter de lykopenstinna och fasta San Marzano-sorterna (t ex den stora långsmala uppe till höger), trots att ingen annan i Sverige vill köpa dem (enligt Mats på Vikentomater). Och jag ska tänka på att aldrig förvara en tomat i en temperatur under tolv grader. I promise, I promise.

Tuesday, June 10, 2008

Annettes kikärtsgazpacho med getost- och spenatfyllt bröd

Annettes barn tyckte att kikärtsgazpachon var för vitlöksstark. Jag minskade därför både på löken och vitlöken, men mina barn spottade ändå ut den syrliga soppan. Det här är helt enkelt ingen barnvänlig mat, och kanske inte heller en soppa som passar alla vuxna. Jag tyckte mycket om den. Jag la alla ingredienser i matberedarskålen och ställde den i kylen tills det var dags att äta. Då mixade jag till soppan - lätt som en plätt.


Brödet, fyllt med getost och spenat, blev fint och jag kommer att göra det igen, kanske som utflyktsmat. Jag gjorde en vanlig pizzadeg på 4 dl dinkelsikt, en fjärdedels jästpaket, 1,5 dl ljummet vatten, 1 msk olja och lite salt. Jag la pinjenötter på brödet för det hade jag hemma. Om jag hade haft russin hade jag nog blandat det i spenatfräset också; då hade fyllningen blivit ganska lik "spenat med russin och pinjenötter". Mina barn petade ut spenaten på bordet och kastade brödet på golvet så de fick vanligt tråkbröd, kokt ägg och cocktailtomater till middag i stället. Så kan det gå.

Förövrigt så finns det saker i mitt liv som går rent åt helvete. Jag kan inte skriva just vad det handlar om. Det är nåt terapeutiskt över att skriva över huvud taget och jag utnyttjar min fantastiska bloggrätt att skriva A, men inte B.

Dillkött, mathavre, sugarsnaps

Sunday, June 08, 2008

Gastro, Helsingborg

Det allra bästa med middagen var att min man och jag skrattade mycket och hjärtligt. Efter att ha läst Svenskans understreckare om det oförutsägbara på tåget till Helsingborg så tänkte jag: Restaurangpersonalen står för vår underhållning - varför inte ge dem liksom en ny scen eller upplevelse varje gång de kommer till vårt bord? Vi kan ge ledtrådar om våra liv, fast påhittade sådana. Jag försökte förklara för min man som sågade idén, och dessutom var våra bordsgrannar teatrala så det räckte för oss alla den kvällen. De grälade sej genom middagen och när de hastigt lämnade lokalen var deras sista rätt fortfarande orörd.

Maten då - mycket god. Efter ammisarna och förrätten var jag bara så fasligt mätt. Jag skulle nog enbart ätit förrätter och efterrätter; nu mådde jag småilla under sjötungan och kalven, men åt ändå. Mina favoriter under kvällen, utan rangordning, var det ljumma ostronet i den andra aptitretaren, den perfekt halstrade pilgrimsmusslan "Kristiansund" (som inte ett ögonblick liknade fiskbullar, vilket pilgrimsmusslor gör när jag steker dem), svaveltickan till kalvrätten "Tyringe", även kallad "chicken of the woods", som ju faktiskt liknade kyckling lite, både till utseende och i smak. Vinvalet var också en positiv överraskning. Jag och min man är rätt dåliga på viner, men de vinerna vi fick igår var inbördes uppenbart olika och passade perfekt till maten. Det bleka rödvinet med jordgubbs- och lakritstoner till sjötungan gillade jag speciellt (Printhie, Pinot Noir, Australien?). Och ska jag då anstränga mej för att säga nåt negativt så tyckte jag inte att den första förrätten, "Kalix", var så märkvärdig, mycket på grund av att den gröna soppan var kall. Och kalvbrässen till huvudrätten "Tyringe" smakade jag bara lite på. Det var inget fel på den, men jag har svårt för inälvor av alla slag.

Vi åt sparrismenyn för 895 kronor; det här uppfattade jag att vi åt:


Amuse bouche 1: getostyoghurtkräm (längst upp till vänster) med kavring ("jord") och rädisa ovanpå, därefter: variation på Viken-tomat med rökt tomatgelé underst, i mitten gazpacho, sen gula tomater och överst en torkad tomat. Vid min tumme: anklevermousse med pistasch och vindruvsdestillat serverat ur en liten kaviarburk.

Amuse bouche 2: Nässelsoppa med sjöborst (eller - kan man äta det?), serverad ur äggskal. Rätten i mitten är aprikosconfiterad squid. Och längst till höger potatis, persiljeolja, ostron och forellrom.

Bröden längst nerifrån: brioche med örter och parmesan, liten seg "limpa" på det glutenrika mjölet Manitoba cream och kastanjebröd med dinkel. Hemkärnat smör till, eller olivolja.

Förrätt 1 "Kalix": kall grön soppa med löjrom, marulk, pocherat vaktelägg, grön sparris.

Förrätt 2 "Kristiansund": Halstrad pilgrimsmussla, kokt vit sparris med gräslökssås, toppmurklor och sparriskräm.

Huvudrätt 1 "Kattegatt": Sjötunga, Bjärepotatis, tryffelskum, vildsparris, bondbönor. Servitrisen kom in med en stor svart trollerilåda med doftande tryfflar som hon hyvlade över vår mat vid bordet.

Huvudrätt 2 "Tyringe": Limousinekalv, olika slags sparris, svavelticka, kalvbräss.

Självporträtt i en av Gastros vackra lampor. Jag var en halvstökig gäst igår. Vi fick en plats rätt långt in i restaurangen och jag såg direkt att mina foton skulle bli helkassa så jag gick i väg med varje rätt till fönstret och fotograferade. (Jag kollade med personalen först om de tyckte förfarandet var ok och de sa ja; sen skrattade de åt mej lite grand under kvällen.)

Efterrätt 1 "Tarragona": getmjölkglass, syrligt aprikosskum, aprikosskivor, pistaschnöt. "Marängen" av getmjölk och vanilj är uppäten! Mjölken var fryst i flytande kväve och när man åt kom det kall rök ur munnen - det såg roligt ut, men smakade vanlig kall mjölk med vanilj.

Efterrätt 2 "Helsingborg": mascarponebavaroise, rabarberöga - "flytande rabarber", jordgubbsglass, genomskinliga jordgubbskulor.

Till kaffet: hallongodis (marmelad och -tryffel), litet glas med citronkräm, basilikapannacotta, citrongelé och pistasch.

Wednesday, June 04, 2008

Då känner man att man lever

Min man och jag firar faktiskt 5-årig bröllopsdag idag. Finfirandet sparar vi till på lördag, men idag ska vi luncha ihop här i Lund och sen ska vi köpa en brödrost tillsammans. Den vi har läcker brödsmulor, vilket har irriterat mej rätt länge.

Förr lagade vi ofta stark mat. Men sen barnen kom och sedan ett par patienter klagat på min vitlöksstinna andedräkt (det var länge sen) tar vi det lite lugnare med kryddorna, åtminstone när det är vardag dagen därpå. Igår kväll gjorde jag en fantastisk smörgås till mej själv. Tänk att man kan känna sej obstinat genom sitt val av pålägg - betyder det att jag känner att jag inte kan påverka min tillvaro så mycket i många andra fall? Nåväl: vanligt grovt bröd med Kung Markattas jordnötssmör på, sedan en rejäl, finriven vitlöksklyfta och överst ett lager av Seras rökiga grillade aubergine-puré. Jag gillar när ögonen tåras av rå vitlök, då känner man att man lever.

Annars försöker vi laga mat som passar alla i familjen. Korv funkar alltid, men det är trist. Kyckling gillar alla också. Häromdagen gjorde jag en mild indisk kyckling som blev populär.

Chicken korma, 4 port

3 schalottenlökar
2 vitlöksklyftor
en bit färsk ingefära
600 g kycklingfilé, delad i munsbitar
1 msk rapsolja + 1 msk smör
1 tsk garam masala
1 dl vatten + 0,5 hönsbuljongtärning
1,5 dl matlagningsgrädde
1 dl saltade och rostade cashewnötter
2 msk pressad citron
salt, nymald peppar

Garnering & tillbehör: korianderblad, cashewnötter, ris och gurkmejakokt blomkål

Finhacka schalottenlök, vitlök och ingefära och stek i olja och smör. Tillsätt kycklingbitarna och fräs tills de får lite färg. Pudra över garam masala, häll i vatten och buljongtärning. Låt puttra under lock i cirka 10 minuter eller tills kycklingen är genomstekt.

Mixa nötterna fint. Rör ner grädde, mixade nötter och pressad citron i grytan. Späd med vatten om det behövs. Smaka av med salt och peppar.

Sunday, June 01, 2008

Maken fyller 44


Min man fyller år idag och den första juni är ett tacksamt datum att laga födelsedagsmiddag på. Sedan bara några dagar finns det svenska jordgubbar, färskpotatis och sparris att köpa. Jag var förstås tvungen att använda allt detta. Det blev råbiff på oxfilé för att min man älskar råbiff, nya fina potatisar, arganoljerullad sparris och rödbetsrosa gräddfil. Efterrätten tillkom med inspiration från "Schücks sunda söta": en botten av mixade mandlar, aprikoser och likör. Vi spritsade på sojagrädde (för att jag aldrig provat det - det var gott!) och la på jordgubbar. Sonen hjälpte till.

Råbiff, 2 vuxna port

350 g oxfilé
knappt 1 dl inlagd kapris
1 dl inlagd rödbeta, finhackad
3 schalottenlökar, finhackade
1-1,5 msk dijonsenap
2 äggulor
0,5 tsk salt (provsmaka innan du tillsätter mer)
nymald svartpeppar
cocktailkapris till dekoration

Finhacka oxfilén och blanda med kapris, rödbeta, schalottenlök, dijonsenap, äggulor, salt och peppar. Smaka av. Forma biffar och piffa till dem med cocktailkapris.

Sparris med arganoljedressing

ca 300 g färsk grön sparris
3 msk arganolja*
1 msk balsamvinäger
1 tsk dijonsenap
salt och nymald peppar

Koka sparrisen i lätt saltat vatten 5-10 minuter. Vispa ihop resten av ingredienserna och smaka av med salt och peppar. Häll dressingen över den nykokta sparrisen.

*Arganolja är en marockansk specialitet med smak av rostade frön. Jag har hört att man doppar bröd i oljan och dricker mintte till. Min lilla flaska är inköpt på Ekostore i Göteborg, men jag kan tänka mej att den är rätt svår att få tag på. Och jag kommer inte på nån bra ersättning heller - nån annan god nötolja kanske?